Nyss läste jag ett blogginlägg från Diakonia om mänskliga rättigheter, vapenhandel, situationen i Gaza och om pastor Jean Kabuidibuidi. Såhär skriver Joakim Wolhfeil på Diakonias blogg:
I fredags låg en rapport från Nelson Mandelas vänner i min mailbox. Den handlade om den svensk-kongolesiska pastorn Jean Kabuidibuid. Från ett Sverige där snödropparna gjort entré i våra rabatter och de flesta av oss i veckan njöt av en strålade vårsol avvisades Pastor Jean från Sverige. Resan slutade i en av säkerhetstjänstens ökända ”inofficiella” förhörskällare, där frågor om hans politiska engagemang varvades med sparkar och slag.
Rapporten bekräftar uppgifter som Diakonia har från flera håll: Efter höstens ifrågasatta val har säkerhetsstyrkorna skärpt sina insatser mot allt man betraktar som opposition och agerar ofta utan respekt för vare sig människoliv eller lagar. Dödande, olagliga arresteringar och försvinnanden fortsätter, samtidigt som myndigheterna inskränker yttrandefriheten i landet. Exempelvis förbjöds landets kyrkor att ordna en manifestation så sent som den 16 februari i år. Mot detta har givetvis Diakonia och andra organisationer protesterat.
I MR-organisationen Nelson Mandelas vänners rapport om Pastor Jean beskrivs hur han efter ankomsten till Kinshasa fördes bort av säkerhetstjänsten och endast lyckades komma ur denna belägenhet genom att folk på utsidan engagerade sig. Mönstret stämmer med andra fall vi känner till, då endast kraftfulla påtryckningar utifrån kunnat förmå säkerhetspolisen i Kongo-Kinshasa att släppa fångar eller möjligtvivis överföra dem till civil rättvisa. Både denna andra rapporter beskriver att människor som hamnar i Pastor Jeans belägenhet utan att någon utanför vet om det mycket väl kan försvinna för alltid.
Nu när Nelsons Mandelas vänner, genom Diakonia, bekräftar att pastor Jean har utsatts för tortyr, efter det att han anlände till Kongo-Kinshasa, måste de ansvariga kliva fram. Migrationsverket har valt att inte tro på Jeans berättelse, de har gjort bedömoningen att det inte är någon fara för Jean att utvisas till Kongo-Kinshasa. Genom deras, som det nu visar sig helt felaktiga, beslut har de utsatt Jean för smärta, tortyr och fara för livet. Den som är ytterst ansvarig för detta är Tobias Billström.
Tobias Billström: Nu räcker det inte längre med robotliknande svar. För att Sverige inte ska utsätta fler flyktingar för samma sak som pastor Jean har fått uppleva måste du förändra migrationspolitiken, och det måste göras nu. Migrationsverkets landinformation, som säger att det ej är farligt att utvisa till Kongo-Kinshasa, måste ändras. Jean Kabuidibuidis fall är inte unikt. Sverige utsätter många människor för livsfara genom att utvisa till bland annat Irak och Iran.
Misshandel eller tortyr?
Det som Jean har utsatts för, ska det klassas som misshandel eller tortyr? Så här står det i FN:s konvention mot tortyr, artikel 1:
varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner.
Eftersom Jean, enligt Nelson Mandelas vänner, under förhör har utsatts för sparkar och slag varvat med frågor om han politiska engagemang, tolkar jag detta, som att den behandling Jean utsatts för faller inom ramen för FN:s definition av tortyr.
Därmed är det nu bekräftat att Sverige har brutit mot mänskliga rättigheter och mot Svensk lagstiftning, Utlänningslagen kap 12 §1, när Jean utvisades till Kongo. Jag hoppas att vi kan driva detta skandal vidare och få Sverige dömt inför FN:s kommité mot tortyr.
Vi jobbar vidare på olika spår med att få tillbaka Jean till Sverige. För oss är detta det viktigaste. Jag är övertygad om att Jean tillslut kommer få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Med denna rapport i ryggen kan Jean också dra Sverige inför rätta i FN och få upprättelse.
Sanningen segrar.
Pingback: Diakonia bekräftar Jeans historia — Josefine Arenius