Blockad – frågor och svar

När jag tillsammans med vänner från Albykollektivet och SSU åkte på min första blockad hade jag massor av frågor som snurrade i mitt huvud. Jag kunde fråga mina vänner som varit med tidigare på blockader men på nätet fanns det inga svar på min frågor. Därför har jag skrivet ett blogginlägg med frågor och svar om blockader.

Varför och vem står bakom blockaderna?

Blockader organiseras för att stoppa deportationer, tvångsavvisningar, av flyktingar. De som organiserar blockaderna är Aktion mot deportation. Det är ett religiöst och politiskt obundet nätverk som finns just med syftet att genomföra aktioner och blockader mot deportationer.

Hur sprids informationen?

Aktion mot deportation sprider informationen via facebook och sms. Ibland väljer man att sprida informationen dolt via sms. Syftet är då att många ska komma på blockaden samtidigt som polisen är ovetande om att det organiseras en blockad. Polisen använder sig självklart också dem av internet (vem vet, kanske läser de just det här blogginlägget) och kan då se att det mobiliseras för en blockad. Då kommer också Poliserna att vara många när deportationen ska genomföras.

Var? Hur tar man sig dit?

I Stockholm ligger migrationsverkets slutförvar i Märsta på Maskingatan 4. Det går att ta  pendeltåg till Märsta. När det är blockad möts alla upp vid pendelstationen i Märsta. Därefter går man gemensamt till slutförvaret. Det sista pendeltåget tillbaka mot city går kl 00:04. Därefter går det buss en gång i timmen in mot stan.

Blockad – hur?

Med våra kroppar försöker vi stoppa deportationen.Vi sätter oss i armkrok på marken försöker vi hindra polisen från att köra bussen med flyktingar till Arlanda.

Det finns tre vägar som polisen kan använda sig av när de ska genomföra deportationen vid slutförvaret i Märsta. Därför delar vi också upp oss i tre grupper för att skapa tre blockader. Det finns en liten väg, en större och en som ä väldigt bred.

Genom att bygga en barrikad kan vi kontrollera alla bilar som ska in och ut från slutförvaret. Om trafik släpps igenom variar från blockad till blockad. Barrikaderna byggs med det man hittar. Det kan vara lastpallar, kundvagnar och parkbänkar. Barrikaden är mest till för att vinna lite tid. Det är lätt att ta bort några lastpallar. Däremot är det jobbigt att flytta på människor som sitter i armkrok och håller sig fast i varandra. Alla bilar, även polisens, släpps igenom barrikaden. Det är först när bilen, minibussen eller bussen med flyktingar i som vi med våra kroppar sätter oss i vägen.

Osäker?

Du väljer förstås själv hur du vill agera vid blockaden. Det är otäcka situationer som kan uppstå, låt oss vara ärliga med det. Alla som närvarar bidrar. Du kan fotografera, filma, prata med polisen, bjuda på kaffe. Även om man är obekväm med att vägra lyda polisens order kan du alltså göra massor av nytta. När polisen ger order om att du ska flytta på dig kan du välja att göra det.

Tänk igenom innan

Första gången du åker på en blockad är det bra att ha tänkt igenom innan hur du vill agera, hur långt du vill gå. När saker väl händer så går det väldigt fort. Om man inte bestämt sig innan är det det är lätt att man hamnar i en situation man inte vill vara i.

Alla behövs!

Det vore också bra om rörelsen bräddas. Just nu är vi mest unga aktivister. Vi behöver fler vuxna, vi behöver lärare, sjuksköterskor, kyrktanter, riksdagsledamöter, journalister, moderater, truckförare. Alla behövs. Alla kan göra nytta. Du behövs.

Kaos?

Det kan vara bra att va beredd på att organisationen kring blockaderna kan upplevas kaosartad. Detta beror givetvis på att det inte finns så mycket av organisation och struktur. Detta är både en svaghet och en styrka. Det blir svårare att planera och styra förloppet, men det blir å andra sidan mer flexibelt och man behöver inte förhålla sig till chain-of-command, som polisen tvingas till.

Arlanda

Om blockaden misslyckas kan man ta sig till Arlanda för att stoppa deportationen. Man kan åka med bilar eller ta buss 583 eller 592 från Märsta.

Antingen har migrationsverket chartrat ett plan för deportationen eller så skickar de flyktingarna/flyktingen på ett vanligt flyg.

Om det är ett chartrat plan ordnas en blockad vid Cargo city vid Arlanda. Genom att blockera de ingångar som polisen kommer köra in sina bilar på kan man stoppa blockaden.

Om det är ett vanligt flyg kan vi genom att dela ut flygblad och prata med de som ska åka på samma plan som flyktingarna stoppa deportationen. Detta har lyckats flera gånger tidigare.

Ickevåld

Vid blockaderna används ickevåld. Ickevåld är inte något passivt. Tvärt om är det en aktiv handling. Det handlar om att bryta in där det finns lidande och med sin egen kropp sätta stopp för det, att blockera vägen för bilarna för att rädda flyktingarna.

Jag har aldrig sett våld användas mot polisen från aktivisternas sida och dem jag pratat med har heller aldrig upplevt det. De som är ute efter att slåss mot polisen får bege sig någon annan stans.

Polisvåld

Polisen använder våld. Ibland också övervåld. De använder olika grepp, pepparspray och batongslag. Här kan ni läsa Tomas Lundströms vittnesmål om våld från Polisen mot flyktingar och aktivister.

Lögner från polisen

Det har hänt att polisen har ljugit. T.ex. på blockaden den första blockaden jag var på sa polisen ungefär såhär: ”Vi har hört era vackra sånger och slagord. Vi tycker inte heller att det här är någon bra grej. Så vi plockar ihop nu och åker hem. Det tycker vi att ni också ska göra.”

Det som hände var att Polisen tog ner sin avspärrning, rev vår barrikad och åkte 50 meter bort. 20 minuter senare kom en minibussen med flyktingarna i för full fart mot vår blockad. Tyvärr går det inte att lita på polisen.

Riskerar jag att bli gripen?

Det polisen brukar göra är att de flyttar folk från blockaden och kör iväg dem en bit bort. Det händer att de griper folk men då är det oftast efter att de kört iväg samma person fler gångar. Så risken finns att bli gripen, men är liten.

Det brott man gör sig skyldig till om man deltar i en blockad och vägra lyda polisen är ”ohörsamhet mot ordningsmakten”. Här finns en bra genomgång av lagen, tolkning och praxis. Om man skulle bli dömd för detta blir straffet oftast dagsböter.

Ett annat brott man kan göra sig skyldig till är dessutom våldsamt motstånd, om man sprattlar när man blir bortburen, eller skadegörelse om man skulle t ex spraya färg på bilarnas vindrutor.

Hur kan jag agera om jag blir gripen? 

Om du mot förmodan skulle bli gripen är det enda som du måste uppge i ett polisförhör är namn och personnummer. Adress och allt annat kan de ta reda på själva. Du behöver inte säga något mer än så och att du nekar till brott. Tänk på att du alltid har rätt till advokat. Om de man begär advokat tar processen längre tid och då kanske polisen släpper den som är häktat.

En sett att agera kommer från plogbillsrörelsen. När de har gjort sina ickevåldsaktioner överlämnar de sig själva till polisen, erkänn handlingarna men förneka brott. De har en idé om att flytta diskussionerna från universiteten, arbetsplatser och caféer in till rättegångar.

Att ta med

På blockaderna är det mycket väntat och lite aktion. Glöm inte varma kläder, något att äta och dricka. Ta gärna med lite extra så att du kan bjuda andra.

Vi är starka när vi är många

Om vi blir tillräckligt många kan vi stoppa deportationerna. På förr blockaden var vi mellan 50-70 personer. Om vi var 150 skulle det vara svårare för polisen att genomföra deportationen. Om vi vore 500 skulle det vara ännu svårare. Om vi skulle vara 1000…

Den 15 februari genomfördes en blockad vid slutförvaret i Sagaåsen, Göteborg. Då deltog 150 aktivister och slutförvaret hölls i blockad i två dygn. Bilar och människor användes i blockaden och när en bärgarbil dök upp för att forsla bort bilarna kedjade två aktivister fast sig i bärgarbilen och deportationen stoppades.

Hjälp till att bygga vidare 

Är det något mer som borde skrivas här? Eller ändras på? Låt detta bli ett levande blogginlägg. Skriv en kommentar om det är något du vill tillföra!