Kaptenen lämnar sitt sjunkande skepp

Ledare publicerad i Gotlands Folkblad, Piteå-Tidningen, Värmlands Folkblad och Tidningen Ångermanland ~ 30 jan

Göran Hägglund avgår som partiledare för Kristdemokraterna meddelade han på torsdagen. En ny partiledare ska utses på extrainkallad partistämma senare i vår.

I varje val där Hägglund varit partiledare har KD backat. Under Hägglunds 11 år som partiordförande har stödet halverats. Faktum är att KD inte klarat riksdagens 4-procents spärr de senaste valen om det inte varit för stödröster från andra högerväljare. Vad Hägglund lämnar efter sig är ett parti i kris.

KD var som allra störst i valet 1998. KD ansågs stå för något nytt och Alf Svensson var populär. KD pratade inte så mycket om höger och vänster utan fokuserade på att samhället ska se till den lilla människan. Samtidigt avslöjade undersköterskan Sarah Wägnert vanvård inom vården. KD låg rätt i tiden.

2011 satt KD i regeringen och ansvarade för sjuk- och äldrevård när det avslöjades att Carema skurit ner så mycket på personalen att bland annat blöjbyten inte hanns med. Det blev tydligt att KD inte längre försvarade den lilla människan utan de stora vårdkapitalisternas vinster på dessas bekostnad.

Under Hägglunds tid har KD blivit en del av Alliansen och dess profil har blivit mer allmänborgerlig. Motståndet mot aborträtt och HBTQ-personer finns kvar men har tonats ner. Den interna kritiken har främst handlat om att KD tappat sin högerkristna profil.

2011 utmanade Mats Odell Hägglund om partiledarposten och fick stöd av en rad tunga partidistrikt samt ungdomsförbundet. Efter en lång strid segrade Hägglund.

Efter valnederlaget 2014 har KD främst talat om migration och integration. Hägglund har i svepande termer talat om ”för höga bidrag” trots att den högsta dagsersättningen för asylsökande är 71 kr om dagen.

Hägglund har också föreslagit att uppehållstillstånd ska bli tillfälliga och inte permanenta. Hur rädsla för att utvisas tillbaka till det helvete man flytt ifrån ska bidra till integration är oklart.

Vart ska KD ta vägen nu när Hägglund avgår?

”Islamismen är det största hotet mot demokratin” skrev Sara Skyttedal, ordförande i ungdomsförbundet, i en artikel som publicerades tidigare under dagen.

Skyttedal bortser helt från attacker mot moskéer och synagogor, nazisters våld i Kärrtorp och Malmö, Lasermannen och Peter Mangs och terrordåden på Utöya för att driva igenom sin tes.

Är det genom att snegla på SD som KD tänker sig möta framtiden? Erfarenheter från grannländer visar att det är en strategi som sannolikt allra främst kommer gynna SD.

Om KD ska ha någon framtid måste de återigen stå för något nytt. Något annorlunda. Kanske är det genom att fånga upp besvikna gammelmoderater genom att bli mer konservativa?

Kanske är det genom att återgå till att värna människan i frågor som sjukförsäkringar och äldrevård?

Just nu ser KD:s framtid väldigt mörk ut.

Posted in Ledare | Tagged , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Solidaritet som förenar

Ledare publicerad i Gotlands Folkblad, Piteå-Tidningen, Värmlands Folkblad och Tidningen Ångermanland ~ 16 jan

Just nu rullar Pride på Biograferna. Filmen utspelar sig i Magaret Thatchers Storbritannien 1984 där högern är på offensiven. Mot HBTQ- och arbetarrörelsen.

Thatcher beslutar att stänga eller sälja ut samtliga statliga gruvor. Gruvarbetarna svarar med strejk. Hårt sätts mot hårt och strejken blir lång. Strejkkassorna töms och snart har arbetarna knappt pengar till mat. Men stöd kommer från ett oväntat håll.

Lesbians and Gays Support the Miners (LGSM) bildas på 10 ställen i landet. I filmen får vi följa en grupp aktivister från London. De märker främst av gruvstrejken i form av att trakasserierna från polisen lättnar. Samtidigt inser de att Thatcher istället satt in polisen mot gruvarbetarna.

LGSM ser gemensamma intressen med gruvarbetarna. Också de blir utsatta för repression från staten och de har en gemensam fiende: Thatcher. De konservativa gör vad de kan för att använda aids-epidemien för att slå mot HBT-rörelsen. En seger för gruvarbetarna skulle vara en förlust för Thatcher.

De börjar skramla med hinkar för att samla ihop pengar till gruvarbetarna. Till en början är motståndet stort, både hos gayaktivister och gruvarbetare. Men med tiden vinner solidariteten över fördomarna och främlingar blir till vänner.

När strejken är över är det gruvarbetarna som sluter upp i Pride-tågen. På Labours kongress 1985 tar partiet ställning för lika rättigheter för homosexuella, mycket tack vare gruvarbetarfackens stöd.

Filmen utspelar sig för 20 år sen men har stor relevans idag. I vänstern rasar en debatt där identitetspolitik ställs mot klass. På en samma sätt som vissa ställde feminism mot klasskamp finns det dem som skruvar på sig nu när transpersoner och rasifierade höjer rösten.

På andra sidan finns dem som i sin ambition att väga samman alla förtryck, normer och privilegier i en intersektionell analys helt snurrar bort klassperspektivet och maktanalysen blir platt.

Det som förenar tappas bort. Precis som i filmen, där huvudpersonen Mark är bög och arbetarklass, är de flesta transpersoner eller rasifierade arbetarklass. Om klasskampen ska bli möjlig måste den också vara inkluderande.

Också där det inte är möjligt att förenas i klasskamp erbjuder solidariteten en bro. Som i somras när Queers for Palestine gick i Stockholm Pride. Vad har ni här att göra undrade vissa. HBTQ-personer dör i Israels krig svarade aktivisterna. För dem är solidaritet självklart.

Pride lär oss att solidaritet inte handlar om att vara god. Solidaritet betyder att vi är starkare tillsammans. Hand i hand. Skuldra mot skuldra.

Här har vänstern mycket att lära i ett läge där klyftorna växer mellan hipsterkvarter, villaghetton, bruksorter, förorter och landsbygd.

Genom att höja blicken kan vi hitta det som förenar oss.

Jonas Bergström

Posted in Ledare | Tagged , , , , , , , , , , | Leave a comment

Tre önskningar inför 2015

Ledare publicerad i Gotlands Folkblad, Piteå-Tidningen, Värmlands Folkblad och Tidningen Ångermanland ~ 5 jan 

Längst upp på önskelistan 2015 står en ny ekonomisk politik. Det finns stora behov av investeringar i järnväg, bostäder, utbildning, sjukvård och grön omställning. Allt detta bygger samhället starkt och bidrar till fler får jobb. Den ekonomiska politiken är nyckeln för att lyckas på alla dessa områden.

De regler som omger den ekonomiska politiken är nu över 20 år gamla. De skapades under den ekonomiska krisen på 90-talet. Även de som tyckte att de var rätt då måste se att läget i dag är ett annat.Allt fler kräver investeringar för att få igång ekonomin. Den Internationella världsbanken, som inte kan anklagas för att vara särskilt radikala, har riktat kritik mot Sveriges allt för passiva ekonomisk politik.

När den första socialdemokratiska budgeten läggs, efter 8 år av högerstyre, måste det märkas och kännas. Också i Filipstad och Sollefteå. Jämlikheten måste stärkas. Landet måste byggas ihop.

Detta är omöjligt att göra med en borgerlig ekonomisk politik. Med Decemberöverenskommelsen på plats är det dags för socialdemokratin att gå på offensiven. Den som får ner arbetslösheten kommer att belönas.

Den andra önskningen är att antirasismen under 2015 går från symbolik till politik. Under 2014 attackerade nazister deltagare i feministisk och antirasistiska manifestationer och moskéer och romska läger sattes i brand.

Samtidigt arrangerades också stora antirasistiska demonstrationer och på nästan varje ort där Sverigedemokraternas valturné slog ner vände lokalbefolkningen dem ryggen.

Också under 2015 behövs antirasistiska manifestationer. Men framförallt behövs antirasistisk politik. Hatbrotten måste prioriteras och moskéer och synagogor måste garanteras det skydd de behöver. Samtidigt behöver den strukturella rasismen som påverkar människors vardag och möjlighet till arbete och bostad bekämpas med en politik för jämlikhet.

Ödesfrågan är om borgerligheten kan hålla stången mot Sverigedemokraterna. Så fort valet var över såg vi, trots löften, olika former av samverkan mellan högern och SD på flera orter runt om i Sverige. När en tredjedel av moderaternas kommunalråd vill se samarbete med SD och Kristdemokraterna gör utspel som hyllas av SD finns stor anledning till oro.

En tredje önskan är en självständig svensk utrikespolitik. Sverige kan, trots att vi är ett litet land, vara en stark röst för internationell solidaritet. Det såg vi under hösten när Sveriges erkännande av Palestina följds av liknande beslut i en rad länder samt i Europaparlamentet.

Under 2015 bör erkännande av Palestina följas upp med det självklara: sanktioner mot Israels ockupation på ett liknande sätt som EU infört sanktioner mot Ryssland för deras annektering av Krimhalvön.

Under 2015 är det också dags för Sverige att erkänna Västsahara, världens sista koloni som ockuperas av Marocko.

Posted in Ledare | Leave a comment

Rasistiska frågor har inga antirasistiska svar

Har funderat på detta med Reinfeldts tal igår. När Reinfeldt sa att pengarna är slut.

Pengarna är slut? I så fall beror det på att Reinfeldts regering bland annat köpt Nuon för 97 miljarder och sänkt skatten för storbankerna med 4 miljarder. Dessutom har Reinfeldt, som tjänar en miljon om året – efter skatt, tjänat över 150 000 kr på inkomstskattesänkningarna, 8000 kr om året på sänkt fastighetsskatt och gjort ROT och RUT-avdrag för 250 000 kr.

Men nu är pengarna slut säger Reinfeldt. När människor nu flyr från Irak vill Reinfeldt säga att detta kommer kosta väldigt mycket. Därför finns det inte pengar till reformer de kommande fyra åren. ”Moderaterna lovar nära nog ingenting” säger Reinfeldt stolt.

Det Reinfeldt gör med sitt tal är att flytta fokus från ”höger vs vänster” till ”flyktingar vs välfärd”. Jag vill betona att är det bra att Reinfeldt står upp för flyktingmottagande men hans svar på frågan ”flyktingar eller välfärd?” spelar mindre roll. På samma sätt spelar svaret på frågan, som ställdes i SVT:s Agenda, ”Hur mycket invandring tål Sverige?” mindre roll.

För det är själva frågeställning som är problemet. Rasistiska frågor har inga antirasistiska svar. Det finns inget ett ”eller” mellan flyktingar och välfärd. Invandringen är ingen ”belastning” för Sverige som vi måste bestämma en ”maxgräns”  innan vi inte ”tål” mer.

Därför var Reinfeldts tal, ur ett antirasistiskt strategiskt perspektiv, varken modigt eller fint utan katastrofalt. Reinfeldt använder sig av SD:s frågeställning ”invandring eller välfärd” och därmed legitimeras SD. Strålkastarljuset riktas mot Åkesson som ensamt kan utropa att han minsann är den enda som väljer välfärd framför invandring.

Dessutom vet vi ju att Åkessons och Reinfeldts frågeställning är falsk. Givetvis kan och ska vi ge skydd åt flyktingar OCH att satsa på fler jobb åt unga, mindre klasser i skolan och fler anställda i vården. Ett bättre Sverige. För alla.

Däremot har vi inte råd med Reinfeldts skattesänkningar för rika OCH satsningar på välfärd. Det är där valet står.

Posted in Antirasism | 5 Comments

Feminism för vem?

Under avslutningsceremonien på Nordiskt Forum:

Samtliga nordiska jämställdhetsministrar välkomnas upp på scen för att hålla tal. Sist får Norges jämställdhetsminister Solveig Horne från Fremskrittspartiet ordet.

Jag och min vän rycker till. Varför bjuds en person från Fremskrittspartiet in? Var det inte Solveig Horne som sagt att ”tjejer har också ett ansvar vid våldtäkter”? Vi buar. Andra applåderar.

Efter sitt tal får Horne, som alla andra ministrar, en fråga av konferenciern:
– Kommer den nya norska regeringen att avskaffa kvoterade bolagsstyrelser?

Hela situationen var absurd. Men först nu förstår jag också hur absurd själva frågan var. Konferenciern hade kunnat ta tillfället i akt och frågat om aborträtten (som många menar är under attack i Norge) eller om hur den norska regeringen behandlar romer. Istället väljer hon att ställa en fråga om kvoterade bolagsstyrelser.

Är överklasskvinnors karriärsmöjligheter verkligen det viktigaste kritiken mot norges blåbruna regering? Hur kan det vara viktigare än rasism, kvinnors villkor på arbetsmarknaden eller aborträtt?

Tyvärr är inte detta första gången den senaste tiden som kvotering till bolagsstyrelser lyfts upp som en feministisk fråga framför andra. Vi måste ställa frågan: feminism för vem?

Feminism utan klassmedvetenhet blir platt.
Feminism utan antirasism blir vitt.

Posted in Antirasism, Feminism | Tagged , , , | Leave a comment

Den flummigaste debattartikeln någonsin

Blev visad denna ”debattartikel” när jag var i Umeå i början på februari och skrattade tills jag dog. Nu låg jag hemma i feberyra och kände för att gå loss på den i paint. Allt för er skull! Håll till godo.

OBS, inget första april-skämt.

(sorry Miljöpartiet)

Klicka för större bild

MP 2

Posted in Okategoriserade | Tagged , , , , | 29 Comments

Kvinnorna förväntas vara samhällets gummiband

Ledare publicerad i Tidningen Ångermanland 5/3

Hur står det till med jämställdheten i Sverige? Inför den internationella kvinnodagen 8 mars har LO släppt Jämställdhetsbarometern, en gedigen rapport där LO med hårda fakta jämför villkoren för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken.

Arbetarkvinnor har i störst utsträckning deltidsanställningar, jobbar flest kvällar och nätter, har oftast delade turer, har minst inflytande över sin arbetstid, störst psykiska och fysiska krav i arbetslivet och är oftast utsatta för våld eller hot om våld.

När arbetarkvinnor inte är på arbetet är de som oftast är föräldralediga, lämnar och hämtar på dagis, tar hand om de äldre samt städar, tvättar och diskar.

Kvinnorna är de som förväntas vara flexibla. De är samhällets gummiband, de som håller ihop arbete och familj.

Men dessa två sfärer av arbete, på arbetsplatsen och i hemmet, ställer så stora krav på arbetarkvinnor att de inte går att kombinera. Därför tvingas många arbetarkvinnor att arbeta deltid för att orka med.

Också när det gäller den lön som faktiskt betalas ut är klyftorna stora. Arbetarkvinnorna tjänar i genomsnitt 17000 kronor i månaden, arbetarmännen tjänar 23000, tjänstemannakvinnorna 27000 och tjänstemannamännen tjänar 37000.

Som en konsekvens av villkoren på arbetet, arbetet i hemmet, omöjligheten att kombinera dessa två samt sämre ekonomiska villkor är det också arbetarkvinnorna som har störst problem med sömn, värk, stress, oro och ångest.

Jämställdheten går oerhört långsamt fram konstaterade LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson igår.

Samtidigt har 2000-talets diskussioner om jämställdhet till stor del fokuserat på det så kallade livspusslet, hur gummibanden ska töjas, hur tiden ska räcka. Lösningarna blir då individuella: städhjälp, barnvakt, RUT-avdrag och kanske en butler i tunnelbanan? Alla är individer och får välja sina egna individuella lösningar.

Men vilken valfrihet finns i verkligheten? Vilken makt har en kvinna som arbetar deltid i äldreomsorgen att välja att jobba heltid? Att välja högre lön? Att välja ett annat yrke? Vårt samhälle kommer alltid behöva professionell personal som tar hand om oss när vi inte kan göra det själva. Varför ska inte då det arbetet värderas högre?

LO gör i och med Jämställdhetsbarometern upp med detta liberala maktbegrepp, synliggör klass och könsstrukturer, visar hur de samverkar samt kommer med konkreta förslag.

Som rätt till heltid, kvoterad föräldraförsäkring, utökad barn- och äldreomsorg, arbetsmiljöarbete, stärkt anställningstrygghet samt att fack, arbetsgivare och stat tillsammans tar ett riktigt ansvar för jämställda löner.

LO:s förslag skulle ge reella förbättringar i många kvinnors vardag. Nu återstår att se när Sverige får en regering som är intresserad av att föra denna politik.

Jonas Bergström

Posted in Feminism, Ledare | Tagged , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments

Ett misstag?

Ett misstag:
13 arbetsgivare sökte personal
Arbetsförmedlingen kallade 61000 till mötet
tusentals kom
korridorer fylldes
dörrar stängdes
folk fick vänta
några slussades in
de flesta lämnades kvar.
Utanför. Upprörda.
Då ringde arbetsförmedlingen polisen.

Ett misstag:
en bild
köer utan slut till arbetsförmedlingen
säger mer än nyhetsrubriken
”Över 400 000 är arbetslösa”.

Ett misstag. Verkligen?
– Tyvärr. Många sökte jobbet, men tjänsten är redan tillsatt. Lycka till med jobbletandet.
– Tyvärr. Det var många som sökte till kursen, men du är inte antagen. Lycka till med att komma in på en annan utbildning.
– Tyvärr. Jag vet att du rest långt och att visningen skulle börja kl 10. Men någon kom hit redan 09:30. Och vi är överens nu så… Lycka till med att hitta en bostad!

Ett misstag som synliggör:
det finns inte rum för alla
i detta först till kvarn-samhälle
så spring
snabbare än de andra
bor du långt utanför staden?
Spring ännu snabbare.

Annars:
vänta utanför
det enda du ser
är de andra i kön
och det enda alla andra ser
är bilden i tidningen
på dig
i en kö med tusentals andra.

Vad ingen ser.
Är de med nycklarna till de låsta rummen.

***

Skärmavbild 2015-01-16 kl. 15.38.37

Aftonbladet: 61000 arbetslösa kallade till samma möte

Posted in Diktförsök | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Arktis kan inte vänta

Nordpolen har blivit Nordpoolen.

Juli månad har varit en till tre grader varmare än vanligt på Arktis. Det för med sig att havsisen smälter och att det bildas sjöar. Det händer varje sommar men forskare menar att det sker i större omfattning i år.

Enligt en rapport som publicerats Nature ökar issmältningen på nordpolen snabbare än man trott tidigare och det riskerar att leda till att 50 miljarder ton metangas läcker ut i atmosfären. Metangas är en mer aggressiv växthusgas än koldioxid och finns under permafrosten.

Detta skulle givetvis få förödande konsekvenser för klimatet, men också för ekonomin. Enligt en uträkning som gjorts vid en rad universitet beräknas kostnaderna till 60 tusen miljarder dollar, vilket är i nivå med omsättningen på hela världsekonomin 2012.

Detta är en nyhet borde slå ner som en bomb i en nyhetstorka som är så svår att Aftonbladet publicerade en krönika om att det inte finns något att skriva. Ändå går nyheten förbi oss. Varför nöjer vi oss med att notera: ännu en rapport om att det håller på att gå åt helvete?

Francis Fukuyama skrev efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall att historien var slut. Kapitalismen hade visat sig så överlägsen att den aldrig skulle utmanas. Kanske kännetecknar detta vår tid: vi tänker som om historien vore slut, som om det inte finns några andra sätt att organisera samhället och ekonomin än på just det sättet vi gör idag.

Mängder av nya filmer och böcker har som tema hur överlever man i en civilisation som gått under. Det verkar lättare för att föreställa sig apokalypsen än att världens ledare skulle komma överens och göra de nödvändiga förändringarna som krävs.

Så när vi ställs inför ännu en nyhet om denna gigantiska utmaning som klimatförändringarna innebär är vi oförmögna att tänka utanför den box som den nyliberala hegemonin innebär.

Istället presenteras mer av samma som lösningen. Det pratas om grön kapitalism och att vi ska kunna fortsätta producera och konsumera mer och mer då teknikutvecklingen ska lösa alla problem åt oss. Det framstår som naivt när vi i Sverige konsumerar resurser som om vi hade tre jordklot.

Vårt sätt att leva måste ändras. Klimatförändringarna kräver att vi slutar tala om tillväxt som om det vore något heligt och att det ges utrymme till samhällskritik och idédebatt.

Karl Marx menade att filosofer bara försökte förklara världen, men att det gällde att förändra den. Kanske är det, precis som filosofen Zizek påpekar, dags att göra tvärt om. Att istället för att säga exakt vad som ska göras börja ställa frågorna. Hur vi kan organisera samhället så att det blir hållbart, härligt och jämlikt?

Låt samtalet börja. Isarna på Arktis kan inte vänta.

Posted in Ledare, Miljö | Tagged , , , , , , , , , | Leave a comment

Homofobin används som vapen

Ledarstick publicerat i Dagbladet i Länstidningen 29/7

Storbritannien och Frankrike gav nyligen homosexuella rätt att ingå äktenskap. Samtidigt går utvecklingen åt motsatt håll i Ryssland. Den senaste tiden har nazister under falska identiteter raggat på killar via internetforum. När de väl träffas binder de fast dem, kissar på dem och misshandlar dem. Ibland sker förnedringen på öppna platser.

Allt filmas och läggs upp internet så att killarnas klasskompisar, föräldrar och vänner kan se. Flera av de killar som råkat ut för nazisternas övergrepp har tagit livet av sig.

Polisen verkar ointresserad av att agera.

Och de ryska nazisterna agerar inte i ett vakuum.

President Putin använder homofobin som finns i samhället för att försöka ena folket mot HBTQ-personer och på så sätt flytta fokus från inskränkningarna av yttrandefriheten.

Nyligen stiftades en lag som förbjuder homosexuell propaganda. Lagen ger godtyckligt utrymme för polisen att trakassera HBTQ-personer, tillexempel två lesbiska kvinnor håller varandra i handen.

Regnbågsflaggor är numer absolut bannlysta. Ingen Prideparad får hållas i Ryssland på 100 år.

Nu närmar sig Prideveckan i Stockholm.

Inför den har bloggaren Rickard Söderberg krävt att svenska ambassaden i Moskva ska hissa regnbågsflaggan för att markera mot homohatet. Expressens ledarskribent Jens Liljestrand har föreslagit att den svenska truppen i Vinter-OS borde bära regnbågsfärger på sina kläder.

Det är viktigt att Sverige tydligt visar att vi som land står för alla människors lika värde. Men också på hemmaplan finns också att göra.

HBTQ-flyktingar från Ryssland nekas ofta asyl i Sverige och skickas tillbaka till det Ryssland de flydde ifrån.

Posted in Ledare | Tagged , , , , , | Leave a comment